Se människan - se livet - se Gud

Hela livet skall vi lära oss att älska andra människor och umgås med andra människor.

Vi lär oss hela tiden att se, respektera och älska. Flera blir vi nära vän med, många känner vi och ännu fler vet vi vem de är.

”När han såg på människorna fylldes han av medlidande

med dem, för de var illa medfarna och hjälplösa,

som får utan herde.” (Matteus 9:36)

”Herren bevarar enkla människor” (Psalm 116:6)

”Vördnad för livet” sa Albert Schweitzer. Oftast blir inte livet som man tänkt sig. Livet överraskar och livet smärtar men livet bjuder också på glädje och skönhet. ”Fånga dagen” är ett känt uttryck. Att i vardagen se livets mosaik, en blandning av glädje och sorg, skönhet och smärta och i allt det glädjas över att få leva.

”Hon (människan) vet ju inte vad som kommer att ske,

och vem kan säga henne hur det kommer att gå?”

(Ord. 8:7)

”Ljuset är ljuvligt och det är gott för ögonen att se solen.

Om en människas år blir många, må hon glädja sig under

dem alla och komma ihåg att det blir många mörka dagar.

Allt som kommer är förgängligt.”

(Ord. 11:7-8)

Det tar ett helt liv att lära känna Gud och ändå lär vi inte ha känt honom fullt ut.

Däremot vet vi att Gud kan gripa in och förvandla liv och situationer. Gud har tydligast visat oss vem han är genom sin son Jesus Kristus. ”Den som har sett mig har sett Gud.” (Johannes 14:9) Vi har gemenskap med Gud Fadern och Sonen Jesus Kristus genom Hjälparen den Helige Ande. (Johannes 14:16-17)

”Människosonen har kommit för att söka efter

det som var förlorat och rädda det.” (Lukas 19:10)

”Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus

dog för oss medan vi ännu var syndare.” (Rom. 5:8)